Vid föreningsmötet den 16 november gav medlemmarna styrelsen en uppdrag att gå vidare med förslaget att bilda en stiftelse för att ta hand om tillgångarna och sköta bidragshanteringen. Styrelsen fick också mandat att sälja Hökviken och Pionvägen.
34 medlemmar var personligen närvarande på föreningsmötet och ytterligare 26 hade lämnat fullmakter. Förslaget togs i en sluten omröstning efter en diskussion som tog större delen av dagen. 55 medlemmar sa ja, ingen sa nej och tre medlemmar avstod från att delta i omröstningen. Ett separat beslut togs om försäljningen av fastigheterna, med 56 ja-röster, inga nejröster. Tre medlemmar avstod från att rösta.
När beslutet var taget valdes de arbetsgrupper som ska jobba vidare med förslaget och redovisa sina förslag för godkännande på årsmötet 18 april 2020.
I gruppen som ska arbeta med stiftelsens stadgar ingår Nik Dahlström, Birgitta Grahn-Samnegård, Stephen Hinton, Edward Peters, Tatiana Sokolova och Gunnar Söderlund. Denna grupp tittar också på föreningens stadgar och verksamhet för att se vilka förändringar som kan behövas.
En annan grupp arbetar med inventarierna på Pionvägen inför försäljningen: Rishabh Khanna, Rosmarie Lilliehöök, Antero och Valerie Tikkanen. Arbetsgruppen för Hökviken består av Håkan Ahlman, Jan och Ingrid Franzon, Kjersti och Judson Webb. Föreningsmötet beslutade även att införa en medlemsavgift på 100 kronor och eftersom detta var det andra beslutet i frågan införs avgiften från 2020.
Budgeten för 2020 togs och öreningsmötet beslöt att godkänna budgeten och att underskottet kan tas från kapitalet. Inga särskilda medel har budgeterats för omdaningsprocessen. Slutligen läste Birgitta Grahn-Samnegård upp en skrivelse från internrevisorerna om vikten av likabehandling av medlemmar och uppmanade de medlemmar som eventuellt har känt sig orättvist behandlade att kontakta dem.
Lyssnande metod
Styrelsen hade delat upp sitt förslag, En nystart för IofC Sverige, i mindre delar som gicks igenom bit för bit med möjlighet att ställa frågor som styrelsen besvarade. Före nästa punkt hölls en stilla stund och i några fall en temperaturmätning med röda – varma – och blå – kalla – lappar som visade hur medlemmarna kände för förslaget efter genomgången. De som kände sig svalare eller hade farhågor fick inleda, vilket innebär att de blev lyssnade på och att deras oro togs på allvar.
Det är en metod som IofC har använt med framgång tidigare. I denna rapport kan det verka som om de negativa omdömena övervägde, men som röstningssiffrorna visar var mötet positivt inställt till styrelsens förslag.
Följande punkter togs upp:
- Tillgångarna förs över i en avkastningsstiftelse
- Ingen anställd personal
- Fastigheterna säljs
- Föreningen får ny inriktning
Bilda stiftelse
Största delen av diskussionen under dagen handlade om förslaget att bilda en avkastningsstiftelse för att hantera tillgångarna och bidragsansökningarna.
Stiftelser är till sin karaktär självständiga och verksamheten styrs enbart utifrån stadgarna och stiftelselagen. Styrelsen väljer sig själv i stiftelser och när den första styrelsen väl är vald av föreningen kommer föreningen inte att kunna påverka styrelsens sammansättning om det inte står i stadgarna.
– Det är viktigt att grunden är fortsatt demokratisk, påpekade Rishabh Khanna.
Stephen Hinton undrade om stiftelsen är det enda sättet att lösa de problem föreningen nu har, där många tycker att pengarna tar för stort fokus.
Även stiftelsens styrelse kommer att få mycket administration kring bidrag och pengar, påpekade Bo Giss.
Att nu föra över tillgångarna i en stiftelse innebär alltså att föreningen förlorar kontrollen över dem. Föreningen måste få ett årligt bidrag från stiftelsen för att sköta sin verksamhet.
Det är viktigt också att beakta det juridiska förhållandet mellan föreningen och stiftelsen, bland annat kan stiftelsen enligt stiftelselagen inte låna pengar till stiftaren, alltså föreningen, poängterade Bo Giss.
Flera medlemmar gav förslag på hur transparensen ska säkras och IofC:s inriktning bibehållas. Stiftelsens styrelseprotokoll bör vara öppna för medlemmar, eller åtminstone för föreningens styrelse. Stiftelsen ska också redovisa till föreningen hur pengarna används. Stiftelsens styrelse bör ha tidsbestämda uppdrag och bara få ersättning för reskostnader och inget arvode. Föreningen bör ha inflytande över styrelsens sammansättning.
Hur stadgarna formuleras är alltså helt avgörande och bör vara föremål för en noggrann prövning. Flera medlemmar föreslog att styrelsen skulle ta hjälp av jurister i det arbetet för att undvika tråkiga överraskningar. De medlemmar som hade kommit från Finland, Danmark och Norge, där IofC är stiftelser, fick berätta något om hur det fungerar i respektive land, men eftersom lagstiftningen ser olika ut går det inte att dra några direkta slutsatser för Sveriges del. Andra farhågor som kom upp var att IofC:s verksamhet riskerar att slås sönder när det inte längre finns en förening som står bakom projekt. Det kan bli svårare att hyra lokaler och få externa samarbetspartners bland annat. En fråga som ställdes var om det är förenligt med stadgarna att ge bort tillgångarna till en stiftelse.
– Föreningen kan med enkel majoritet ta beslut om pengar, svarade Gunnar Söderlund.
Avveckla de anställda
Nästa punkt rörde anställningar. Enligt förslaget ska IofC Sverige inte längre ha några anställda, eftersom föreningen inte klarar av att vara en så ansvarsfull arbetsgivare som den vill vara. Under denna punkt var ingen av de anställda närvarande. I dagsläget är de fyra stycken som delar på 2,75 tjänster.
–Tidshorisonten är att den 31:a oktober 2020 ska anställningarna ha upphört, men hänsyn tas till livssituation, sa Håkan Ahlman.
Inga av de nuvarande externa åtagandena är då kvar.
Synpunkter som kom fram under denna punkt var bland annat att de anställda har gjort mycket goda arbetsinsatser och bidragit till att göra IofC:s arbete mer känt, att det är svårt att bedriva projekt enbart med volontärer och arbetsgrupper, och att det kan vara svårt att få externa samarbetspartners om man inte har anställda som håller i projekt.
– Finns det någon förteckning av vad som görs idag, hur det arbetet ska ersättas och vad som ska avvecklas, frågade Bo Giss.
Håkan Ahlman svarade att saker har förändrats, fastigheterna kommer att säljas och projekt avvecklas. Verksamheten kommer att drivas på ett annat sätt, vilket minskar behovet av att ha anställda.
Fastigheterna säljs
Under punkten fastigheter hade husgruppen kommit in med ett förslag att sälja Pionvägen. Inriktningsbeslutet att sälja Hökviken togs på årsmötet i april, medan husgruppen fick i uppgift att utreda Pionvägens framtid. Flera av medlemmarna vittnade om den stora betydelse Pionvägen har haft för medlemmar och gäster, och behovet att ha en gemytlig och hemtrevlig plats att samlas på. Flera befarade att en hyrd lokal inte kan ge samma känsla. Frågan om det verkligen blir billigare att köpa en lokal någonstans kom upp och om en avkastningsstiftelse kan äga lokaler eller fastigheter. Någon framhöll att det är viktigt utifrån tidigare erfarenheter att ha nya lokaler klara innan Pionvägen säljs, det finns mycket material som behöver förvaras.
En annan fråga som togs upp var vad som ska hända med dem som för närvarande bor i fastigheterna. Håkan Ahlman svarade att det är mycket arbete med huset och trädgården och att det idag inte finns någon som är villig att vara värd på Pionvägen i ett långsiktigt perspektiv. Försäljningen sker i samarbete med dem som bor där.
– Det känns rätt att sälja Hökviken. Det har hänt massor där, men vad vi ska ha för verksamhet i framtiden är en viktigare fråga än lokalen, sa Ingrid Franzon.
Mötet beslutade att ge styrelsen mandat att sälja fastigheterna. Pionvägen i den takt som är lämplig och Hökviken med sikte på augusti 2020. Hökviken består av tre fastigheter. Två av dem säljs, den som huset står på och strandtomten. Den tredje, skogsfastigheten, behålls som en investering i väntan på kommunalt vatten och avlopp.
Föreningen ändrar inriktning
I förslaget från styrelsen ska föreningen vara ett hem för gemenskapen och fungera som ett stöd till medlemmarna. Den ska ha minimalt med kostnader och projekt. Det innebär att föreningen inte kommer att vara medarrangör för utåtriktade projekt, vilket Edward Peters klargjorde på en fråga från Bo Giss.
– Föreningen driver inte projekt, sa Edward Peters.
– Föreningen ska ta hand om kärnverksamheten och den inre förvandlingen. Yttre verksamheter får vi gör med andra. Vad är då IofC, undrade Nik Dahlström.
– Vi ger bort våra möjligheter att hjälpa andra, sa Rishabh Khanna.
Birte Østtveit Finken från Danmark befarade att babyn slängs ut med badvattnet.
En något förvirrad diskussion vidtog om vad som egentligen kännetecknar en förening. Flera tog upp frågan vad IofC är ochska syssla med.
Guuled Mohammed trodde inte att unga idag orkar med föreningsformen.
– Ska vi ta bort det vi har utan att veta vad vi vill, undrade Guuled Mohammed. Per Hörberg poängterade att det är viktigt att göra något ute i samhället, det finns ett stort behov. Stephen Hinton tyckte att den stödjande kärnan saknas i IofC och att föreningen borde fokusera på att bygga upp den.
Förslaget går nu vidare
Styrelsen klargjorde att beslutet som skulle tas om förslaget handlar om principer, som arbetsgrupperna kommer att arbeta vidare med.
– Vi är inte förpliktade att gå vidare med förslaget eftersom vi inte har svaren ännu, sa Edward Peters.
Nu börjar arbetet med att formulera stadgar för stiftelsen och se över föreningens verksamhet. Hela förslaget ”En nystart för IofC Sverige” kommer upp igen på årsmötet i april, då arbetsgrupperna får redovisa sitt arbete och förslaget till stiftelsens stadgar. Processen beräknas vara klar till föreningsmötet i november 2020 och den nuvarande styrelsen är villig att sitta kvar till dess.
Faktaruta
Stiftelsen IofC:
Fram till 1996 var IofC Sverige en stiftelse, men eftersom länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet över stiftelser, ansåg att stiftelsen var för ”demokratisk” till sin karaktär och mer fungerade som en förening fick IofC byta organisationsform. I och med att IofC blev en förening blev det också nödvändigt att ha medlemmar – före 1996 hade inte IofC medlemmar på samma sätt som idag.