Landskapsrestaurering, förebyggande av torka och markhälsa!

Reflektioner från Delhi till Abidjan, UNCCD COP15

Impact of landslides

När jag växte upp i Indien upplevde jag på nära håll bristen på vatten, värmeböljor och brist på mat. Min resa började med förnekelse och att inte se, och jag tyckte att dessa problem var del av livet och något som regeringen var ansvarig för. Under mina studier av hur torkan påverkade samhället i Bundelkhand i centrala Indien, förstod jag att denna torka aldrig skulle få en lösning då detta hade blivit till ett levebröd för många. Idag används det mesta av våra resurser till att bistå dem som drabbats av torkan och inte till att återställa landskapet till att göra oss mer uthålliga i fråga om torka och påverkan av klimatförändringarna. 

Medan jag gick ombord på planet på Arlanda, blev jag förvånad över de långa köer av människor som äntligen kunde resa efter pandemin. Efter timtals väntan blev människor otåliga och krävande att få komma ombord. Jag undrade då hur vi skulle bete oss om vi måste vänta i timmar på att få lite vatten eller få tag på lite ved att laga till mat. Detta är orsaken till konflikter i länder med utarmade jordar, när det inte finns vatten och det är svårt att finna mat. Det leder till konflikter med grannar om betesmark för djuren och till att få tag på vatten. Det är ett faktum att 80% av alla konflikter sker där det är utarmade jordar. Det mesta av jordens förstörning beror på hur maten odlas. Vi har ödelagt 80% av världens skogar och utarmat jorden och förstört 40% av den. Problemen och all data om tillståndet känns skrämmande, och jag känner en hjälplöshet och missmod och en förlamning av vidden och komplexiteten på denna utmaning. Det finns dock hopp och hoppets resa började med IofC i Caux. Mitt engagemang med CDLL (the Caux Dialogue for Land and Security) och med UNCDD (FN’s Convention for Combating Desertification, motverka utbredningen av öknar) började 2012. Vid dessa konferenser träffade jag personer som Luc Gnacadja, f.d generalsekreterare för UNCCD , Martin Frick, ledare för ”World Food Programme”, Geoff Lean, väldens förste miljöreporter, Tom Duncan, VD för Earthbanc, Jennifer Helgesson, miljöforskare ”National Institute of Standard, och många fler. 

flower

Att möte dessa människor i den eftertänksamma atmosfären i Caux fördjupade i mig tron på att jag kunde ha en del i lösningen, och min resa har lett mig till att göra många olika saker. Jag startade Earthbanc tillsammans med Tom Duncan. Vi fick ett bra tillfälle att anordna ett möte med African Development Bank och UNCCD att demonstrera ”the Sustainable Land Bond”. 

Den digitala Sustainable Land Bond (hållbara landutfästelser) gör det möjligt för dem som köper kol att delta i ett tidigt skede. ”Finansiering för återställning av land och ekosystem utgör mindre än 1% av all klimatfinansiering därför att det saknas kapitalprodukter på marknaden för dessa aktiviteter. En del av orsaken är den att övervakning, rapportering och verifiering av hållbar hantering av land har varit arbetskrävande och ibland felaktig och beroende av bristfälliga metoder för mätning och rapportering.”

Om återställande av land och motverkande av torka skulle vara mer lönsamt och ha lämpliga strukturer, mekanismer och marknadssignaler skulle alla föredra detta mot att vara en bidragande orsak till torkan. Metoder som nu som nu förvärrar situationen skulle kunna förändras genom nytt beteende. 

Vi är nu vid en korsväg till återhämtning från pandemin, från kriget i Ukraina och från en tilltagande torka i östra Afrika. Investering i återställande av landskapet är den mest lovande möjligheten i vår tid. 

När vi nu har behandlat ändamålet med investering i landåterställning, låt oss fokusera på hur man kan göra landet återställt. 

  1. Syd-Syd samarbete: Den tidigare COP i Indien (Conference of Parties, FN’s klimatkonferens) och Indien ansåg att länder som Indien, Kenya, Pakistan och Elfenbenskusten har ganska mycket gemensamt. De kan relatera till varandras utmaningar och genom att utväxla erfarenheter bygger man upp den gemensamma kunskapen istället för att ta in teknologi från Nord till Syd, vilket kan vara dyrt och som inte alltid träffar rätt. Metoder som ”Farmer Managed Natural Farming” (naturenligt jordbruk styrt av lantbrukaren) eller ”Zero Budget Natural Farming” (lågpris naturligt jordbruk) har utvecklats i Syd och har en stor potential för tillväxt. 
     
  2. ”Unpacking the Land Degeneration Neutrality” (Upplösning av neutralitet inför jordens utarmning). En av de mest underfinansierade SDG är SDG15, (Sustainable Development Goals, hållbara utvecklingsmål). SDG15 syftar till att förbättra möjligheterna till liv på jorden. Luc Gnacadja var den som utformade det och 123 länder har ställt sig bakom. Det går ut på att motverka förstörelsen av brukbar jord, att stoppa vidare utarmning av land och att istället återställa det. De vanliga tillvägagångssätten är att jorden täcks över och att jordens produktivitet och mängden organiskt kol övervakas. Allt fler människor använder markens hälsotillstånd som ett mått på jordens produktivitet och på mängden organiskt kol. 
     
  3. Finansiering av jordens återställning: I en tid då de flesta länderna kämpar med skulder, behöver vi andra vägar för att finansiera återställningen av land. Camilla Nordheim-Larsen, Senior Partnerships and Resource Mobilization Coordinator vid FN-mötet, noterade att aktivitet inom landsektorn kunde generera uppemot $140 biljoner årligen och skapa 400 miljoner nya jobb. Som jämförelse kan sägas att ett misslyckande skulle kosta $44 biljoner. Det ser ut som om ”Debt for Nature” (skuld till naturen) eller ”the Sustainable Land Bonds” skulle kunna skapa tillräckligt med resurser för att finansiera en återställning av landskapet.
     
  4. Livsmedelssystem, näring och hälsa: Utarmningen av jordar har även utarmat vår mat från de viktiga näringsämnena, och genom att bygga upp den odlade jordens hälsa kommer vi att inte bara lösa problemen med klimatet, den biologiska mångfalden och arbetslösheten, vi kan också lösa några av de mest allvarliga hälsoproblemen. Vi måste föra upp till ytan kopplingen till hälsa och välmående, för att mobilisera uppmärksamheten hos de globala beslutsfattarna i denna riktning. 
COP26

Vi har alla ett ansvar för att återskapa landskapet och lösa vår tids största problem. Sammantaget skulle jag säga att om du har läst så här långt så är du redan en del av lösningen, eftersom du har beslutat dig för att tränga djupare in i problemen. Du kan nu dela denna kunskap med andra, stödja organisationer såsom Earthbanc, bidra ekonomiskt till återställningen av land, och stödja regenerativt åkerbruk genom att äta rätt. 

Skriven: Rishab Khanna