Gränsöverskridande väst och öst

Sammankomsten i Indien var en väldigt speciell tid för mig. Jag kom tillbaka med en ny förståelse av världen och nya erfarenheter av människor. Jag har inte haft chansen tidigare att träffa människor från den delen av världen - till exempel Sri Lanka eller ens de olika delarna av Indien. Mina ögon öppnades av, och för, skönheten i att vara tillsammans.

Människor tog med sig sina berättelser, sitt lidande och sin smärta - och sin önskan att vara en inspiration för världen att bli en bättre plats. Jag känner mig ansvarig för att göra dessa berättelser hörda i Europa, särskilt genom konst. Vi borde veta hur människor hanterar livet där och hur vi som IofC-gemenskap kan stödja dem. COVID lämnade varje familj där som kämpade med smärta och förlust och vi bör inte glömma konsekvenserna av detta.

Från Indien har jag lärt mig betydelsen av service och gästfrihet. Även om vi har lite kan det räcka för att dela med andra. Jag har lärt mig innebörden av att tillhöra en grupp och en kultur, även om det kostar mycket. Jag har också bestämt mig för att ägna mer uppmärksamhet åt kvaliteten på min kontakt med andra. Det var inspirerande att höra en person från Sydafrika säga att vi måste "tänka globalt och agera lokalt".

Att vara i Asien var en gåva för mig att hitta och läka mig själv som någon som gränsar väst och öst.

Jag ändrade också min uppfattning om den “still stund". Att försöka höra mer min inre röst har hjälpt mig att ta några viktiga beslut för mitt liv.